Modell för samverkan skapar möjlighet för hållbara fjälldestinationer

Med 63 procent av invånarna utanför tätort är Bergs kommun Sveriges mesta landsbygdskommun. I området som är nästan lika stort som Stockholms län bor 7 100 invånare. Inom kommunen finns områden som Oviksfjällen och Gräftåvallen där Tåssåsens sameby bedriver renskötsel sida vid sida med en växande besöksnäring.

För drygt 10 år sedan gjordes en fördjupad översiktsplan för Gräftåvallen. Planen möjliggjorde cirka 1000 bäddar, men när kommunen fick ett brev från Tåssåsens sameby som önskade dialog drog de i handbromsen.

- Vi stoppade arbetet med att hitta exploatörer för att börja om och göra rätt, berättar Anders Englund, tillväxtchef i Bergs kommun.

Med medel från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling kunde Bergs kommun genomföra ett pilotprojekt i samarbete med Tåssåsens sameby, företagare i Gräftåvallen, samfälligheter, skid- och skoterförening. Projektet syftade till att hitta former för hur ren- och besöksnäringen och andra aktörer ska kunna utvecklas sida vid sida i Oviksfjällen. Resultatet av projektet är en modell som nu kan användas av flera.

- Tanken är att metoden kan användas vid alla typer av målkonflikter. Det behöver inte handla just om besöksnäring och rennäring, säger Anders.

Samverkansgrupp för fortsatt arbete

I Bergs kommun har modellen fungerat väl och arbetet lever nu vidare med en samverkansgrupp som träffas två gånger per år. I samverkansgruppen ingår utöver Bergs kommun och Tåssåsens sameby även Länsstyrelsen och företag och lokala organisationer såsom skidklubben och skoterklubben.

- Samverkan har varit positiv och Tåssåsens sameby ser möjligheter med att vi gör det här tillsammans, berättar Anders och fortsätter:

- Det är nu det verkliga arbetet börjar. Det gäller att orka hålla ut. Det finns ett värde för båda näringarna att samverka. Renen är jätteviktig och skapar attraktion för besöksnäring och besöksnäringens infrastruktur och kunder är viktig för rennäringen, säger Anders.

De flesta vill göra rätt

I det fortsatta arbetet finns det även behov av att besöksnäringen sprider information om hur besökare ska agera på fjället. Via webbplatsen hållbara fjäll ger Tåssåsens sameby råd till besökare och via sociala medier uppdaterar de omgivningen om det som är aktuellt på fjället. Kommunen går också ut med information till alla stugägare i området.

- De allra flesta vill inte störa. De vill göra rätt. Så det är viktigt att berätta för dem om hur de ska bete sig på fjället och när man inte ska vara där, säger Anders.

Vilka positiva effekter ser du av ert arbete?

För mig känns det ju bra att vi har en god dialog och att kontakterna har ökat. Vi ser till exempel att företagen har börjat ställa frågor till samebyarna om deras planer är okej.

Vad är framtidsplanen för Oviksfjällen?

Vi skulle vilja erbjuda fler fritidshustomter, ett litet hotell och mer kommersiell service. Målet är att utveckla området på ett hållbart sätt. Det gäller hållbart i alla led, i VA-frågor, infrastruktur och skotertrafik. Vi ser att det har blivit problem på andra håll, som i Jämtlandstriangeln och Blanktjärn där de behöver stänga ned. Vi vill inte bygga problem och vi behöver inte göra på samma sätt som tidigare. Det går att hitta enkla lösningar om man tittar på det här tillsammans och tar hänsyn. Man kan till exempel lägga en cykelled i skogsmarker istället för på fjället eftersom cyklister skrämmer renarna.