Foto: Magnus Fyhr/Mostphotos

Polkagrisen – den dansvänliga karamellen från Gränna

Det röd- och vitrandiga småländska hantverket från den lilla staden Gränna har blivit känd över hela landet. Godiset har en lång historia och traditionen att baka polkagrisar i Gränna sträcker sig drygt 160 år bakåt i tiden. Det hårda godiset har blivit en riktig klassiker och älskas av både små och stora gottegrisar.

Polkagrisens moder

Kvinnan som uppfann polkagrisen hette Amalia Eriksson och föddes 1824 i Jönköping. Likt sin mor arbetade Amalia som piga och när hennes arbetsgivare bestämde sig för att flytta till Gränna följde hon med. På plats i Gränna träffade Amalia skräddaren Anders och de blir kära. De gifter sig, skaffar barn och tillvaron är god. Anders dör dessvärre kort efter dottern Idas födsel.

Vid mitten av 1800-talet var kvinnor tvungna att ha särskilda skäl för att få tillstånd till att starta företag. Amalia, som var en nybliven änka och ensamstående mamma, ansöker om att få starta en bageriverksamhet. Amalias ansökan godkänns och hennes verksamhet börjar tillverka konfekt inför bröllop, begravningar och dop. Det är vid den här tiden som Amalia börjar tillverka polkagrisen som snabbt blir en succé. Polkagrisarna bakades till en början hemma i köket och såldes i stånd utmed vägen. De exklusiva bakverken exporterades även till Amerika. Tillverkningen och försäljningen ökade under 1950-talet tack vare biltrafiken på Grännavägen.

Namnet polkagris är en kombination av den populära dansen polka som dansades i stor utsträckning under mitten av 1800-talet och ordet gris som karameller kallades för på äldre svenska.

Arvet efter Amalia

Amalia blir 99 år gammal och avlider 1923. Ida, Amalias dotter, förädlade polkagrisbakandets kunskap och såg till att tillverkningen fortsatte efter Amalias bortgång. Än idag är Gränna centrum för polkagrisen. Där använder polkagriskokerierna fortfarande Amalias recept och teknik för att tillverka polkagrisar.

Traditionellt recept består

Polkagrisen bakas på socker, vatten, ättika och pepparmyntsolja. Smeten kokas upp till 150 grader och hälls sedan ut på ett kylbord. För att få den klassiska röda randen färgas en del av smeten röd. Bagaren väntar tills smeten har svalnat till 70 grader och börjar sedan arbeta in luft i den med hjälp av händerna. Det är tack vare luften som polkagrisen får sin vita, klara färg. När smeten börjar tjockna kan bagaren ta hjälp av en krok på väggen eller en dragmaskin för att få in mer luft. Degen läggs sedan ut på ett bakbord av trä där den rullas ut och klipps i små bitar.

Att tillverka polkagrisar är en konst i sig. Det krävs år av träning för att bemästra hantverket. En polkagris ska väga mellan 25-350 gram och det är endast de bästa bitarna som säljs. Om den har en ojämn form, sneda ränder eller är sprucken i kanten så sorteras den bort. Polkagrisarna förpackas sedan med märkningen ”Äkta Gränna Polkagrisar”.

EU-beteckning på ”Äkta Gränna Polkagrisar”

Eftersom polkagrisbakandet är en viktig del av Grännas historia, och fortfarande bakas traditionsenligt där, är det viktigt att värna om hantverket. Gränna Näringslivsförening har därför skickat in en ansökan om att få skyddad EU-beteckning på Äkta Gränna Polkagrisar.

Polkagrisens dag