Svensk Akvavit
Snapsglas med dryck. Foto: Jordbruksverket
Svenska Akvavit är en unik spritdryck med lång historia som utmärker sig genom den speciella kryddningen, metoden för att tillverka kryddspriten och råvarorna som präglas av det svenska klimatet. Det kräver ett stort kunnande hos destillatören för att man ska uppnå önskad kvalitet och karaktär.
Ingredienser/innehåll
Svensk Akvavit är en klar spritdryck som har en alkoholhalt mellan 37,5 och 50 volymprocent. Den är smaksatt med kummin och/eller dill och fänkålsfrö, ofta kompletterad med andra kryddor eller smaksättningar. Det är främst smaken av fänkål som ger drycken dess karaktär.
Smaken från kryddorna kan variera från diskret till mer intensiv. Det finns ingen eller endast en svag sötma och detsamma med bitterhet.
All etylalkohol som används till Svensk Akvavit ska vara framställd i Sverige av vete, råg, korn, havre eller potatis odlad i Sverige. Även kryddsprit, kummin-, dill- och fänkålsdestillat som används för smaksättningen ska vara tillverkad i Sverige. Aromämnena behöver dock inte komma från Sverige. Det beror på att man traditionellt kompletterat de inhemska kryddorna med importerade kryddor så som pomerans, ingefära och anis.
Processen
Det finns ett nära samband mellan hantverket, de lokala odlingsbetingelserna och råvarornas karaktär, och det krävs mycket kunskap för att få önskad kvalitet och karaktär på akvaviten. Blandningen är ett hantverk där vatten, etylalkohol och kryddor balanseras mot varandra. Recepten hålls ofta delvis hemliga och är unika för varje akvavit.
Macereringsmomentet är typiskt för Svensk Akvavit och innebär att man låter kryddorna ligga och dra i basspriten. Kryddorna ska macerera i etylalkohol i ett tidsintervall som kan variera från 12 timmar upp till 14 dagar. Även kvantiteterna av de utvalda kryddorna varierar och beror på råvarans kvalitet och om man arbetar med färska eller torkade kryddor.
Den kännetecknande och traditionella tillverkningsmetoden är sedan att destillera kryddblandningen batchvis på enkelpanna eller pot still.
Blandning, lagring och justering av alkoholhalten ska ske i Sverige.
Skyddad EU-beteckning
Svensk Akvavit infördes som svensk geografisk beteckning i kategorin ”övriga spritdrycker” när Sverige anslöt till EU.
Svensk Akvavit ska vara märkt med ”Svensk Akvavit”, ”Svensk Aquavit” eller ”Swedish Aquavit”.
Geografisk utbredning/koppling
Svensk Akvavit är en dryck som har koppling till hela landet men smaken kan skilja sig mellan olika områden beroende på lokala traditioner och odlingsbetingelser.
Historia
Traditionen att smaksätta ”brännvin” utvecklades snabbt efter att kunskapen om destillering nått Sverige under 1500-talet. Syftet var att dölja finkelsmaken, det vill säga de illasmakande kemiska ämnen som uppkommer i små mängder vid jäsning av mäsk. Dessutom smaksattes brännvinet för att få en medicinsk verkan från växter och örter. När brännvinet intogs som medicin kallades det akvavit och det är i läkeböckerna man hittar de äldsta recepten. Den starka farmaceutiska kopplingen höll i sig till 1700-talet och akvaviten präglades av starka och mångfaldiga kryddor.
Under 1700-talet gör akvaviten en förflyttning från att vara medicin till att vara en måltidsdryck och akvaviten hamnar i kokböckerna. I Kajsa Wargs kokbok från 1755 finns runt 20 recept. Samtidigt ökar kvaliteten då en särskild yrkesgrupp får ensamrätt att destillera. Destillationsmetoderna förbättras ytterligare samtidigt som konkurrensen ökar under 1800-talet, och det är då den svenska akvaviten får dagens klassiska karaktär. Nu uppstår också kopplingen mellan akvavit och det svenska smörgåsbordet.
Utvecklingen av akvavit var relativt statisk under 1900-talet på grund av det statliga monopolet. När monopolet föll i samband med Sveriges inträde i EU har utvecklingen tagit fart igen, och förutom nya produkter och producenter, har det vuxit fram nya sätt att umgås kring akvaviten.
