Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Palt/kams

Kategori

Kött och charkuterier

I produktion sedan

1800-talet

Produktbeskrivning

Palt och Kams är livsmedel gjorda av en blandning vegetariska sädesslag, ibland potatis och animaliska födoämnen.

Etymologerna sammanför dessa typer av livsmedel under samlingsbegreppet Kams. Kams är också benämningen på palt i södra Norrland.

Historia

Grundbeståndsdelarna i palt/kams är: kornmjöl, vetemjöl, vatten eller möjligen mjölk. Beroende på de ytterligare tillsatserna talar man om blodpalt, leverpalt, potatispalt och rompalt. Palten kokas i saltvatten.

Palt kan också indelas i flatpalt (tunn-palt, flat-kams) eller fettpalt (fett-kams). I den senare blandas fett och/eller fläsk in i palten. Potatis och vetemjöl är relativt nya beståndsdelar i palt. De infördes i recepten under 1800-talet.

De äldsta fynden av blodpalt kommer från Halländska järnåldersgravar.

Det första skriftliga belägget för användningen av ordet palt finns i Karlskrönikan från 1400-talet. Då avsågs en styckningsdetalj. Palt i betydelsen kokt degklump återfinns i Sundhetzens speghel av Andreas Palmcron år 1686.

Norrländsk palt kan historiskt sett dateras tillbaka till 1600-talet.

Kornpalt görs av vetemjöl, kornmjöl, vatten, salt och kryddpeppar. Ingredienserna blandas till en deg som formas till bollar och kokas i saltat vatten i ca 30 min. De serveras ofta med äkta smör och en klick lingonsylt.

Blodpalt tillagas något olika beroende på var i landet man befinner sig.

I Tornedalen används gärna renblod, utblandat med vatten. Paltsmeten rörs ihop med vetemjöl, ägg och salt tills den är tjock men kletig. Smeten klickas ner i kokande vatten, vilket innebär att paltarna får en oregelbunden form. Till blodpalt serveras ofta stekt fläsk.

Leverpalt görs av mandelpotatis, lever, rimmat bogfläsk, kornmjöl, vetemjöl och salt. Blandas till en deg. Kokas i saltat vatten.

Kommentarer

Historiskt förekommer palt också i andra landskap. I Västergötland var palt en benämning på en kost gjord av blod och mjöl (Spergel år 1712).

Uppdaterad

Källor

  • Om palt och pitepalt i Pitebygdens fornminnesförening Årsbok 1991 sid 54-60
  • Swahn, J.-Ö. 2002 Mat – Historisk Uppslagsbok Ordalaget
  • Wikipedia
  • SAOB