Makrillsoppa grundar sig, som namnet röjer, på makrill. Makrill har fiskats i Bohuslän på Sveriges västkust i alla tider och är Bohusläns landskapsfisk. I Mormors mat i Bohuslän konstaterar Kjerstin Cullberg att makrill är en fisk som är ”starkt förknippad med den bohuslänska matkulturen” och vidare att man inte kan tala om fisk i Bohuslän ”utan att nämna fisksoppa. Det var väl från början det vanligaste sättet att anrätta fisk”.
Innehåll/ingredienser
Det finns en uppsjö av sätt att göra makrillsoppa på. I Mors mat och andras: mattraditioner från bohuskusten skriver Arne Stubelius utförligt om makrill och olika sätt att anrätta denna fisk. Ett recept som han tillskriver sin mor återkommer sedan ofta, i lite olika versioner, i receptsamlingar med koppling till Bohuslän. I receptet ingår makrill, salt, lagerblad, kryddpeppar och vitpeppar. Ibland även rotfrukter som potatis och morötter, purjolök och gärna kryddgrönt till som dill, persilja och gräslök. Ibland förekommer även citronsaft, mjölk, mjöl, äggulor och grädde.
Tillagningsmetod och tillbehör
Ska man ha rotfrukter i soppan bör man börja med att koka dem mjuka i saltat vatten tillsammans med lagerblad, kryddpeppar och vitpeppar innan man lägger i makrillen. Makrill har lätt för att trasa sönder och måste därför hanteras försiktigt. I soppan använder man färsk makrill, gärna ett större exemplar. Finns inte färsk kan man i stället ta salt urvattnad makrill, men i så fall bör saltet uteslutas ur rätten.
Fisken skärs tvärs över i bitar och kokas tillsammans med rotfrukterna och det kryddgröna. Soppan kan sedan redas av med vatten och mjöl som vispats samman eller med ett par äggulor och mjölk eller grädde.
Geografisk utbredning/koppling till platsen
Makrill finns i många hav världen över, i Atlanten, Medelhavet och Nordsjön. I Sverige fiskas den längs västkusten och har fått en särskild ställning i, och koppling till, Bohuslän. Denna koppling blev också tydlig när makrillakademin bildades här 2009. Dess dåvarande ordförande Gull-May Johansson förklarade då i Sveriges radio att en av akademins uppgifter var att hjälpa till att ”sätta Bohuslän på kartan”.
Makrillakademin arrangerar årligen SM i makrillfiske i skärgården utanför Lysekil. Det sker sista torsdagen i juli och har också utsetts till makrillens dag.
Ovan nämnda Arne Stubelius minns den glädjeyra som uppstod i trakten på våren när den första makrillen kom: ”Det var en högtidsdag av samma rang som kräftpremiären för inlands-Sverige och den första surströmmingsburkens öppnande en höstdag i Norrland”.
Historia kopplat till matkultur/ tradition
Bohuslän är ett kustlandskap och fisk har alltid varit en huvudföda här. Överskottet av fisk kunde säljas färsk eller insaltad, eller användas som bytesvara. Tillsammans med jordbruket var det in på 1900-talet landskapets huvudnäring.
Vilken fisk som varit viktigast längs västkusten har varierat genom århundradena. Det finns sedan hundratals år tillbaka noteringar om särskilda sillperioder, då det under årtionden funnits så mycket sill i haven att det knappt fiskades något annat. När sillen försvann blev makrillen ersättare.
”Den kunde användas på samma sätt som sillen, men framför allt använde man den i den älskade makrillsoppan – en av Bohusläns verkligt traditionella rätter” skriver Kjerstin Cullberg.
