Proteinskiftet sker här och nu. Konsumtionen av framför allt rött kött väntas minska framöver. Men utvecklingen behöver inte vara negativ för de svenska köttproducenterna, menar flera branschföreträdare.
Lagom till sommarens ljumma grillkvällar finns nu sammanställda fakta om mervärden hos svenskt kött. Det kan göra det lättare att välja mer hållbara alternativ i köttdisken. Med mervärden menas de höga kraven på djurskydd, djurhälsa och smittskydd som skiljer Sverige från många andra länder. Andra mervärden är lägre klimatpåverkan och främjandet av ett rikt odlingslandskap med biologisk mångfald.
Klimatförändringarna kommer på sikt ge en förlängd odlingssäsong i Sverige. Samtidigt ökar riskerna – för torka och nya sorters skadedjur. Svenska matproducenter måste anpassa sig redan nu, menar meteorolog Pär Holmgren.
Länsstyrelsen har tagit fram en ny rapport Platsens smaker som beskriver de specifika förutsättningar som har format länets mattraditioner och kulinariska arv.
För 19:e året korades vinnarna i Öppna SM i Mathantverk på Frösön den 7 oktober. Totalt 450 produkter tävlade i 38 olika klasser och en jury har bedömt en stor mängd charkuterier, mejeriprodukter, förädlad fisk, surdegsbröd, marmelader, chutney, saft och glögg med mera.
Inför 2015 fick Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget arbeta för ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat och livsmedelsframställning. Uppdraget syftar till att lyfta våra traditioner och den kunskap som finns för att stärka konkurrenskraften hos och tydliggöra bilden av svensk mat, dryck och måltid. Myndigheterna ska enligt uppdraget stärka sitt samarbete inom de här frågorna och arbeta med utveckling utifrån ordinarie verksamheter. Inom ramen för landsbygdsprogrammet finns finansieringsmöjligheter anvisade med 60 miljoner kronor för kompetensutveckling, rådgivning, informationsinsatser och pilotprojekt.
Det görs mycket bra inom det svenska jordbruket. Svensk mjölk produceras till exempel med mervärden inom bland annat djurskydd, djurhälsa, smittskydd, miljö och klimat. En ny sammanställning från Jordbruksverket sammanfattar några av de främsta mervärdena i den svenska mjölkproduktionen.
Husmansbord i Grythyttan har i Jakten på Sveriges bästa landskapsmat provat livsmedel från hela Sverige. Nu är det klart vilka produkter som vinner diplom och därmed också är nominerade till Hedersomnämnande på Mitt Kök, Stockholmsmässan den 5 november.
Den 20 april bildades Kålrotsakademien för främjandet av matens kulturarv. -Kålrotsakademien är en symbol som visar på vår ambition att prata och forska om vårt matkulturella arv, berättar Hans Naess, tillträdande preses i Kålrotsakademien. Vi är ute efter den autentiska mathistorien och vill återerövra kunskapen om våra traditioner och maträtter. Kålroten är en svensk kulturväxt som har spritts över världen under begreppet ”swedes” och därför har vi valt den råvaran som namn på det vi vill åstadkomma.
- Alger är gott. Och betydligt nyttigare än odlad fisk! Leif Andreasson och Per Svensson, som båda är engagerade i försöken med att producera och förädla alger som mat, eller som produkt i beredningsindustrin, är övertygade algmissionärer. - Drömmen är att vi har algproduktion här i Sotenäs kommun inom ett antal år, säger de förhoppningsfullt.
Mat utan tillsatser och matupplevelser som ger det där lilla extra. Det är vad allt fler konsumenter vill ha och är beredda att betala för och därför blir mathantverkarna också allt fler. Eldrimner, som arbetar med att utbilda, stötta och inspirera de små företagen, tror att det kan finnas 10 000 mathantverkare i Sverige i framtiden.
