Nyheter

Vi har alla våra egna jultraditioner som utvecklas utifrån vår bakgrund, relationer och samhället runtomkring oss. Även julbordets innehåll förändras ständigt med små justeringar varje år. Hur ser det traditionella julbordet egentligen ut idag och hur kommer det se ut i framtiden?

I år firar julmusten 110 år och läskedrycken har en given plats under julfirandet i Sverige. Och trots att julmusten bara dricks under en begränsad tid så konsumerar vi hela 40-50 miljoner liter varje år.

Janssons frestelse är en klassiker på julbordet och en del tycker att gratängen förtjänar en hedersplats. Den krämiga potatis- och ansjovisgratängen fyller en självklar plats bland klassiker som julskinka, sill, köttbullar och prinskorv. Men var kommer Janssons frestelse ifrån egentligen?

Kalix Löjrom blev för tio år sedan Sveriges första svenska livsmedel att skyddas enligt EU:s ursprungsmärkning Skyddad ursprungsbeteckning (SUB). Det är den starkaste skyddsgraden som går att få. Den specifika löjromen firas särskilt i Kalix och dessutom satsar Kalix kommun på att utveckla regionen och destinationen utifrån den skyddade beteckningen.

Maten är i fokus! Hur ska vi klara av att försörja alla människor på jorden i framtiden? Pandemin har fått människor att bunkra mat. Tankar kring mat och självförsörjningsgrad har säker dykt upp hos många det senaste halvåret. Resursen mat är en het potatis. Från politiskt håll läggs stor fokus på Livsmedelsstrategin och hur en hållbar matproduktion ska öka i Sverige. Detta går förstås att göra på många sätt.

I augusti månad brukar Sveriges biodlare vara klara med skörden av årets honung Därför passar det extra bra att honungens dag infaller just den 20 augusti. Bakom instiftandet av dagen står Sveriges Biodlares Riksförbund. Genom att lyfta honungens dag vill de uppmärksamma svenska biodlare, biologisk mångfald i Sverige och sprida information om bin.

Kräftskivan är en högtid som är starkt förknippad med svensk identitet. Det är en månghundraårig tradition att fiska och äta sötvattenkräftor. Augusti månad är inledningen på kräftans tid. I många hem förbereds det för fest där kräftan står i centrum.

Sommaren är bärens tid. I våra trädgårdar är det vanligt att vi odlar både jordgubbar, smultron, vinbär, krusbär och hallon. Oavsett om bären har mognat eller är på gång att göra det så kan det vara bra att redan nu fundera på vad du ska göra med din skörd. För att få njuta av bärens smaker flera månader framåt – ja kanske ända till nästa sommar – kan du sylta eller safta dem.

Vildsvin utgör en fin råvara som kommer direkt från skogen och är både svenskt och klimatsmart. Dessutom innehåller råvaran inga tillsatser eller antibiotika. Man kan säga att vildsvinskött är naturligt ekologiskt helt enkelt. Men hur kan vildsvinsköttet användas egentligen? Ett sätt är att lägga det på grillen.

Ett ökat intresse för ost och en tilltagande klimatmedvetenhet gjorde att svensk stekost och eldost fick ett riktigt uppsving förra sommaren. Konsumenternas ökade efterfrågan matchades upp av en imponerande mångfald av tillverkare och produkter. Allt talar för att trenden fortsätter även i år.

Nu nalkas midsommarafton, en av Sveriges största högtider. Förutom dans, lekar och blomsterkransar så får maten ett stort fokus denna dag. De allra flesta förknippar en svensk midsommar med sill i alla dess former, nyskördad färskpotatis, syrlig gräddfil och hackad gräslök. Maten sköljs gärna ner med brännvin och öl. Och självklart ska det serveras saftiga jordgubbar till efterrätt.

Tunnbrödsbakning är en gammal svensk mattradition som inte bara bidragit till ett väldigt gott bröd utan också till att konservera mjöl. Traditionen har hållit i sig ända från medeltiden. Andra helgen i maj firas tunnbrödet och tunnbrödskulturen under själva Tunnbrödets dag. I år blev dock firandet, som många andra firanden, begränsat på grund av risken för smittspridning av Covid-19.